Nu är det ju såhär att jag hatar verkligen skolan! Verkligen! Går dit med en klump i magen och går därifrån med en klump i halsen och det känns som om jag är påväg att krypa  ut ur mitt eget skin.. Ska det verkligen få vara så? Ska man inte få plocka blommor och måla regnbågar överallt? Det är nog min största önskan just nu. Slippa gå runt som ett tyst fån hela dagarna. Jag vill kunna vara mig själv, glad, lagomt pratsam.. le. Att le en hel dag skulle vara underbart! Visst lite ont i smilemusklerna men det kan man nog ta. Ingen på skolan verkar veta hur jag är i vanliga fall. Ingen vet hur jag är hemma med syrran eller med bandet eller på teatern. Det är de stunderna som jag är mig själv, varför kan jag inte vara så på skolan? Inte änns mina kompisar vet.. Jag trivs verkligen inte.